PERNILLAPRAMBERG
PERNILLA PRAMBERGBLOGGEN
Jag är en väldigt energisk människa med en otrolig självkänsla. Befinner mig i Stockholm just nu där jag jobbar som fitnessinstruktör. bllablaalablaJUL = ÅNGEST FÖR MIG12.11.09
Julen har alltid varit ångest för mig..
Varför? Jo för att jag vill också ha en familj så som många andra har.. Jag vill också känna att jag tillhör någon/några och är älskad av dessa personer..
Jag har en far som jag ej har kontakt med pga vissa saker.. Han gjorde mig besviken när han drog sin hand över mitt anikte när jag var 15 år eller jag kanske till och med var äldre/yngre.. Jag kommer inte ihåg.. Han gjorde mig besviken när jag va liten och han hade sex med en kvinna när jag låg bredvid.. Jag vaknade ett antal gånger och skrek.. Tårana rann ner för mina kinder och jag ville bara att dom skulle sluta. Jag fick tag på telefonen och ringde mamma… jag grät.. Jag ville att hon skulle hämta mig.. Men hon gjorde inte det.. Antagligen för att pappa tog luren och pratade med henne sedan..
På morgonen dagen efter minns jag att kvinnan säger till mig vid frukostbordet att jag behöver inte va rädd.. Hon ska inte ta min pappa ifrån mig.. Idag tänker jag bara.. Vilken JÄVLA puckobrud!!
Pappa träffade alltid olika kvinnor och jag följde med på hans resa.. Det fanns alltid något att säga om dom.. Hon är för svartsjuk.. Hon har mustach och den ena va för tjock…Kanske därför jag har en fådan fixering på mitt utseende och att jag måste vara så himla perfekt i alla andras ögon.. Han har tre barn med tre olika kvinnor.. Varge familj skulle jag ta in och känna som om det var min egen.. Men tillslut visste jag ej vilken familj jag tillhörde.. Jag vet fortfarande inte..
Istället för att försöka hitta den familj och den kärlek jag behövde har jag sökt min uppmärksamhet hos killar.. När jag blivit lämnad eller att någon har svikt mig så har mitt hjärta brustit i 1000 bitar.. och frågan varför ingen kan älska mig och tycka om mig har dykt upp i mitt huvud många gånger.
Idag fick en av mina bästa vänner veta att jag har en massa syskon.. Hon har aldrig vetat och jag tror inte det är många som vet heller. Det är tack vare henne som jag faktiskt har insett detta idag.. Varför jag känner mig så jäkla ensam. Varför jag aldrig hittar trygghet och varför jag till och med har stått ut i ett förhollande där min pojkvän kontrolerat mig och slagit mig. För hur fasen kan någon (jag) innfinna sig att vara kvar i ett sådant förhollande?.. I dont fucking know.. Men jag är en bit på vägen att förstå.. Att förstå mina handlingar och mitt behov av bekräftelse och kärlek.
Idag känner jag bara en sådan stor saknad till mina bröder som jag växt upp med.. Min bror Peter som jag inte har kontakt med idag samt Pierre som jag vet är en underbar människa som jag knappt lärt känna.. Jag antar det är jag som har tagit avstånd.. Jag har inte riktigt vetat bättre..
Men med detta vill jag bara säga att jag saknar er något oerhört! Och jag önskar inget annat än att allt hade varit bra!
Detta var allt för mig inatt.. I år ska jag inte sitta och lådsas att julafton är som en vanlig dag för att komma över den bättre.. Utan iår ska jag vara med min mamma.. Dock önskar jag att min bror Peter var där även Pierre och att allt var som vanligt…
Jag älskar er så otroligt mycket och jag saknar er så. Jag skulle vilja visa er men jag är så rädd för att ni inte ska tycka det samma om mig…..
All kärlek till er från eran lillasyster …
Känner med dig. Been there, done that.
Snart så har du egen familj å barn och en stor julgran med massa paket under ;-) Livet har inte ens börjat än. Men jag förstår exakt hur du menar. Dom kommer få ångra detta de gjort mot oss… en dag så sitter dom där ensamma.
Nu är du stark å fin vacker tjej som har hela livet framför dig <3
…snart så… står julgranen där med massa goa barn & vill öppna paket ;-)
Kramar från mig!!!
Är det en bra start med ett förlåt på en ny början så kommer det här min dotter:
Förlåt för vad jag gav dig.
Jag älskar dig av hela mitt hjärta och kommer så alltid att göra. Förlåt.
Jag hoppas att drömm fångaren samt armbandet jag skickade till dig är ett starkt bevis på detta.
Många kramar.
Pappa
Pernilla… jag vet inte exakt vad jag ska säga??.. Men nu gråter jag IGEN!… Jag hoppas verkligen att du får återförenas med dina bröder, och alla som du är beredd att återförenas med.
DU vet var jag finns och jag älskar när du öppnar dig* Jag hoppas verkligen för din skull. Du skulle verkligen hitta dig själv om du fick ta detta steg med mötande händer <3
*Älskar dig*
/Din vän Sandra
Till pernillas pappa!!!
tycker du kan fundera på vad du gjort folk i din närhet.
fanns de som respekterade dig förr men som tappade förtroendet helt för dig då allt kom fram. dvs efter din skilsmässa med pernillas mamma.
att du sedan tror att ingen vet vad du gjort är patetiskt.
vill du veta vem jag är kan du ju fråga pernilla.
Svar:
Övervägde länge om jag skulle publicera denna…
Men jag tycker och har alltid tyckt att alla ska få ha sin åsikt om saker och ting.
Men ja tycker mindre om att den är anonym.
Men samtidigt säger du att jag får säga vem du är.. Dock gillar jag er att frågan ska gås via mig..
Men tack för din åsikt.. Du är blad de få människor jag känner som står stadigt och starkt för de som tycker och tänker.
Många viker sig ofta och gå åt ett annat håll..
Krama Pernilla
Verkar som om du saknar något. Sträck ut en hand själv så får du hur mycket hjälp som helst. Va inte så djävla tjurig.
Kalle:
Verkar som om ja saknar något..
mm ja de kan stämma men att ja skulle va tjurig om de det är jag inte.
Bara för att man är rädd för att bli avvisad är inte att vara tjurig
Vet e om jag missuppfattade dig eller om du har oförmåga att sätta dig in hos andra människor i dras känslor.
Men de e din åsikt och jag tackar för den.
Hoppas du får en bra dag!
Mvh Pernilla
Tala gärna om för mig vem den anonyme är då han eller hon inte verkar ha stake nog att tala om själv utan att gå genom din blogg.
Jag undrar? -Vem är patetisk?
Du barndommen.
-Törs du krypa fram ur din håla och tala om för mig vem du är och vad du vet?
-Tydligen så vet du vem jag är men inte ett dugg mer än vad du hört rycktesvägen och det är inte bra du. För din skull.
-Att du sedan nämner Pernillas mamma i ett sammanhang du inte har en aning om, det är också väldigt lågt.
-Anser du att du är så stor själv så att du har rätten att dömma andra på ogrundande saker så hade du nog suttit på en högre post i samhället än vad du gör idag.
-Att sitta bakom en pc och skriva skit det klarar vem som.
-Att gömma sig bakom andra är inget annat än fegt eller som du utrycker dig “patetiskt”.
-Vet du igentligen vad ordet betyder som du svänger dig med?
-Nä, fram ur hålan och tala om vem du är och vad jag gjort folk i min närhet så kan vi ta en diskussion. Samtidigt så väljer jag att ha en 3:dje person med, då en myndigetsperson.
-Å du, trumma dig inte för hårt på bröstet bara. Du kan ju tappa andan.
-Skulle du mot all förmodan ta modet till dig att ta kontakt med mig så vet du vad jag heter. Du hittar det på http://www.eniro.se
-Jag ser fram emot detta.
-Skulle du fega ur, så tycker jag inte att du ska ta orden respekt och förtroende i din mun, för det visar du varken Pernilla eller hennes mamma.
-Så,i sådana fall lägg dig inte i det du inte har med att göra i fortsättningen.
-Innlägget om att jag bad om ursäkt handlade inte om dig, du barndommen. Utan om min dotter. Det kan jag göra hur många gånger som helst.
Blod är än dock tjockare än vatten.
-Är det så att jag har trampat dig på tårna kan du få ett förlåt du med.
-Lätt att säga men betyder så mycket, att ta emot det och ta in det är lika stort.
Väl mött.
Mvh.
Pernillas pappa. ;-))
Pappa:
Kan du inte göra som jag bad dig för många år sedan.. Bara låta mig va,,, Jag vill inte ha mer saker hemskickade till mig eller låt texter på min mail.. Bara för att ja skriver till din fru att du borde sagt förlåt så betyder det inte att du ska göra det just nu.. Du har haft flera år på dig att säga orden men du tar dom ej i din mun först när man säger det.
Du har fått en andra chans i livet med en underbar fru och en liten kille som även jag älskar och 2 vackra tjejer där till.. Jag har inte bråttom med att träffa min lillebror för jag vet att vi kommer att ses när han blir äldre. Han vet i sitt hjärta att jag älskar honom. Men jag tycker du ska ta det och göra något bra av det.. Jag är vuxen och har gjort mitt val att inte ha kontakt med dig. Snälla snälla snälla hör inte av dig mer..
Om jag säger som såhär.. Att varje gång du Skickar ett sms.. varje gång du skickar en låt text.. varje gång du gör mig påmind om dig så blir jag ledsen.. Vill du att jag ska må bra och vara lycklig så backar du och låter mig vara ifred.. För det är det jag är.. Jag är lycklig utan dig.
Du lovade mig att aldrig mer höra av dig för flera år sedan.. Men inte ens de kan du hålla..
Jag vet om vad du har fått genomgå i din barndom.. Men det gör inte det till en ursäkt att föra det vidare till dina egna barn. En gång sa du till mig när hela familjen satt och åt samt en kompis till mig.. Du sa till mig att jag också kommer att slå mina barn. Jag minns det som igår. Och jag kommer aldrig att göra det. Jag kommer inte ha det som ursäkt. Att det som hänt mig även kommer att hända andra.
Det har tagit tid för mig att få tillbaka min självkänsla mitt själv förtroende och förstå att jag faktiskt är en bra människa.. En människa värd respekt kärlek och ömhet. Jag tvivlar inte på att du inte skulle ge mig det nu.. Men jag vill inte ha den från dig.. Jag klarar mig själv.. Jag har mina vänner och min mamma samt min älskade syster Paulina. Just nu behöver jag inget mer.. Fredrik kommer jag se en dag och det är när han har tagit steget till vuxen..
Ta din chans med din familj och gör något gott av det.. Lyft upp dom och berätta hur mycket du älskar dom..
Och visst att blod är tjockare än vatten.. Men blod går tyvärr inte att dricka…
Och den som skriver till dig är min kusin.. Vem det är har ingen betydelse.. Vill inte berätta när jag läser sättet du skriver på.. Skaka av dig den dåliga energin och se framåt.. Blicka inte tillbaka.. För framtiden ligger inte i det förflutna…
Snälla låt mig bara vara…
Ska så ske. Inget mer från mig, inget mer från dig.
Farväl.
Pappa.
Pappa:
Jag har aldrig hört av mig till dig. Så mig kan du ej skylla
Du skriver skit på din blogg och låter andra göra likaså, det räcker för mig. Såklart att man vill försvara sig mot något man inte är skyldig till.
Jag sa också farväl men du fortsätter.
Svar: Om du nu inte e skyldig till det jag beskyller dig för… Var i helvette säger du förlåt för då?? Du e för fan helt jävla kass! Dra åt helvette din idiotjävel!!!
Lilla vän.
Det är din “kusin, barndomsvännen” jag syftar på.
Se framåt själv, sluta älta det gamla. Var det någon som sa.
Har du humöret efter pappa tro?
Lycka till i framtiden.
Svar: va snäll å skriv inte här mer.
;-))
Thanks a lot for this, I am greatful for the info